Volvo S60 R

Vi har redan skrivit om Volvo S60 i sin ”grundform”, eller åtminstone med de motoralternativ som var allra roligast till en början: 2.4T med 200 hk och T5 med 250 hk. När S60-modellen hade funnits några år och det var dags för en ansiktslyftning, kom det en uppdaterad version av lättrycksturbon; 2.5T. Denna hade 210 hästar och gav ett bättre vridmoment vid lägre varv, vilket gjorde att bilen kändes märkbart piggare från start. Det märktes att Volvo hade ambitionen att bygga roliga bilar och att de hade fått blodad tand i och med de populära R-modellerna av 850 och S70 som kommit under 1990-talet. Den senaste R-modellen vid den här tiden var kombin ”T-Blå”, en V70 som var laserblå till färgen och utrustad med automatlåda och en turbomotor på 265 hästkrafter.

Trots att de befintliga S60-modellerna var tillräckligt kvicka för att matcha de flestas behov, kunde den inte riktigt matcha de mer muskulösa R-modellerna. Här handlade det ju trots allt om branding och image! Av den anledningen kom också S60 ut som en R-version som 2003-års modell. Precis som de andra R-bilarna kom denna med en specialkulör, en variant som motortidningarna kallade för ”halstablettsfärgad” – ungefär som en Vicks Blå. Detta var den ”hårigaste” R-bilen hittills från Volvo; motorn hade hela 300 hästkrafter och fyrhjulsdrift. Här fanns också flera olika så kallade körprogram, där man kunde ställa in motorns responsivitet och chassiets hårdhet (kallat ”4C”).

Snabb var nya S60 R också; sprinten från 0 till 100 km/h gick enligt Volvo på låga 5.7 sekunder (vilket i själva verket var lite skarvat, enligt biltester som gjordes). Hursomhelst var detta verkligen en snabb bil, men den var samtidigt rejält tung och behövde därför den extra effekten väl. Nivån av standardutrustningen var det heller inte fel på, här fanns det mesta och lite därtill. En del tillval fanns också, bland annat den speciella ljusbruna skinnklädseln som Volvo gärna visade upp i reklambroschyrerna. Ja, S60 R var det många som drömde om under den här tiden – trots att konkurrensen var hård inom branschen. Det gällde att hänga med andra prestandavagnar som BMW M3 och Audi RS4, något som skulle visa sig vara svårt. Dock var priset rätt i förhållande till de nämnda konkurrenterna, trots att S60 R ingalunda var en billig bil.